Vilodag

12.01

Det märks på skuggorna att det är midvinter,fastän solen skiner och det är 8°varmt!

Efter hektiska Stockholmsdagar tog jag det lugnt i Eskilstuna.

MEN

det innebar inte att jag gick miste om min dagliga promenad.

Det är alltid spännande att kolla

bäverdalen!

Julresa till Mälardalen:1

Jag startade i gryningen… 

Kom fram tidigt till Knutpunkten

Jag satte mig på väntplats  intill en man som

BARA

talade arabiska.

Han var flykting från Syrien och hade varit i Sverige sedan september

(Mitt bagage till höger) 

Sedan var allt frid och fröjd till Norrköping .

Där stod vi sedan i 4 timmar, varav de första två i en helt strömlös, nersläckt kallnande vagn.

Som väl var hade jag en fulladdad mobil så jag via sonen Karl kunde informera mig om omvärldsläget =

STORM

Efter 2 tim i mörkret drev mig hungern ut i stationsområdet. Det och resten av Norrköping var ej strömlöst. Jag inköpte mig kvällsmat  på cafeterian. Vid återkomsten fick vi plötsligt ljus i kupén, så att det blev möjligt att läsa!

Mycket intressant! Recension följer.

Ca kl 22.00 var jag på plats på Kungsholmen, 41/2 tim försenad
SOV GOTT!

Bjørnøya

Höstens näst sista föreläsning levererades av ännu en Lunda-professor:

David Dunér

Han är professor i idé och lärdomshistoria

och berättade om :

I juli landsteg de vid meteorologstationen på norra sidan och vandrade sedan motsols,

via Kap Dunér  (sic!)

uppkallad efter en släkting!:

After Nils Christofer Dunér, 1839-1914, Swedish astronomer and physicist, member of the Swedish Spitsbergen expeditions 1861 and 1864. He made the first plans for the Swedish-Russian Arc-of-Meridian measurement on Spitsbergen 1899-1902. Professor of astronomy at the University of Uppsala, Sweden. 

ner till det fridlysta, bergiga området i söder, och åter norrut, för att sedan följa den östra kusten till Sørhamna och Fuglefjellet.

Björnön är mycket ogästvänlig, med kyla, mestadels dimma  som ger dålig sikt, föga växtlighet, stenig mark som försvårar framkomligheten. Någon enstaka gång kan det klarna upp.

Bergen i söder är fulla av fågel…

Hela 126 fågelarter är registrerade på eller vid ön, men några av dem antas dock vara tillfälliga besökare med levnadsområden längre söderut. 33 arter är registrerade som häckande.

÷ 
 
En fascinerande berättelse om en främmande,sagolik värld!

Londonbesök dag 2 fm

Utsikt från hotellrummet

Efter en stadig engelsk frukost passade jag på att

ÄNTLIGEN

besöka

  Tate Modern

Vi tillbringade där en och en halv timme på den aktuella utställningen

 Gerhard Richter, en gammal bekant från Louisiana, blev favorit.

Sedan gick vi via broar ”runt”

dvs över till norra stranden

och tillbaks, fvb till hotellet och middagsvila inför resans egentliga mål:

KONSERTEN!

Lundabesök

Torsdagen var vikt för ett besök i Lund.

På väg till Lisa passerade jag allas vår Esaias.

Väl framme träffade jag ffg Lisas inneboende Johan

Vi hade mycket att säga varandra…
det som ursprungligen var på dagordningen får vänta till nästa tillfälle.
FÖR
kl 11.00 var Lisa och jag tvungna att skynda till lunch med fadren kl 11.30 på Grand Hotel
÷
Eftermiddagen ägnades åt shopping.

I Österled 11: B&B

Dagen efter övernattningen i Tallinn åkte vi ju med den hyrda bilen

till vår ”bas” i Narvatrakten

Vi hade således ännu inte insett hur avskuret denna del av Estland hade varit från befolkningen så sent som 1990, denna imponerande vy av det forna godset såg vi alls inte från vår lilla byväg, bara en massa ankor och hundar och en lagård.

Vi måste fråga en person där om vi kommit rätt, och blev så småningom anvisade en angränsande byggnad, dit vi inte kunde köra med bilen.

Där blev vi väl omhändertagna av två Tallinnstudenter, som sommarjobbade på ”hotellet”.

Receptionisten var finska och studerade piano på musikkonservatoriet i Tallinn,

”direktören” studerade statsvetenskap …

De talade utmärkt engelska.

Väggarna i hallen var  försedda med bilder på den adelssläkt

Clapier de Colongue

som sedan 1734 innehaft egendomen.

Huvudbyggnaden var nu mycket förfallen

MEN

uppenbarligen var man försiktigt på väg att restaurera den.

I Österled 10: Första badet…

Medan vi var i Estland inträffade det första sommarhögtrycket

VARFÖR

vi bestämde oss för att bada i Finska viken

Så sent  som 1990 var det ju Ryssland som administrerade Eesti

OCH

då ville de inte att invånarna skulle ha tillgång till havsbandet.

Sedan världskriget hade man stängt av stränderna genom milslånga tallplanteringar.

Det var därför inga stora breda vägar som ledde dit.

Vi fick köra på småvägar åtskilliga mil innan vi plötsligt skymtade en badplats.

Även om det var söndag , ganska nära Talilnn

 och årets första riktiga sommardag

 var det sparsamt med folk

Det påminde mig om Råå vallar på 40-talet…

KUL

både i och ur