VÅR?

Litet trevande…

Jag bestämde mig i alla fall igår för att sätta in snöskoveln i boden.

Dessutom har tjälen släppt så pass att man åtminstone

 kan räfsa loss det översta lagret löv!

OCH

Vad hittar man väl där?

Följ den spännande fortsättningen!

Visst är Stålmannen Clark Kent

Jag läser träget i Lars Gustafssons En tid i Xanadu.

Det är inalles 55 dikter av varierande längd.

Alla är spännande,

somliga mer än andra,

De flesta dikterna är ganska korta, denna en av de längre:

VISST ÄR STÅLMANNEN CLARK KENT

(Till minnet av W.V.Quine, Harvard som gick bort Julafton 2000)

För Bertrand Russell och rätt länge efter

var detta med existens inte så krångligt.

Existens var en kråka

som kom flygande när man behövde den,

ett omvänt E

som talade om att något

som kallade sig ”x” var ett värde

på en variabel. Som hette”f”.

(Omvänt E)x(fx): det finns ett x som är f

– (Omvänt E)x(fx): det är inte så att det finns ett x som är f.

Med denna metod kunde man visa att

det är inte fallet att någon är kung i Frankrike

och flintskallig.

Så detta påstående blir då inte meningslöst 

utan falskt.

 

Med denna metod  går det lätt att bevisa

både att Mr Pickwick är en flicka

(ty det är inte fallet att han är en man)

och

att Clark Kent inte är Stålmannen.

 

”Att vara  är  ett värde på en variabel”,

sade den store Quine som alltid

hälsade vänligt i tobaksbutiken

vid Boston Square.

 

Trodde vi verkligen på det här

 i min ungdom? 

Eller låtsades vi bara?

Så vad gör vi med Clark Kent?

Det vet väl alla människor att att

Clark Kent är Stålmannen?

För att inte tala om stackar Universum

som ensamt går omkring

och förgäves söker hitta

sin variabel att att vara värde på.


Exit Dr. Quine,

and flights of angels sing thee to thy rest.


Men tillbaka till vår fråga:


Vad är nu detta att finnas till?


Tennisbollar kommer tillbaka

men inte gårdagens tennisboll

utan bara den här.

Ty det finns bara en tennisboll,

just denna,

och det har aldrig funnits någon annan.


Jag cyklade längs den i grönska inmurade

floden Isis, alla slussarna förbi,

en försommarkväll år 57

med  danske filosofen Søren Nordentoft

som ville förklara att för Heidegger

är existens något helt annat än för Russell.

Den mörkbruna celloton

som likt en avlägsen dynamo

brummar bakom våra liv?

Eller något annat:

Det finns en enda tennisboll som kan returneras.

Och det var aldrig mer 

än denna enda.

 

Det var svårt att glömma Heideggers bild

i den svarta rektorsuniformnen i Freiburg,

men vad han hade att säga om Varat, 

eller som det snarare hette Dasein

just här och nu och aldrig någon annanstans

var onekligen litet mera likt Livet

än detta pyttelilla omvända E.

Dasein kan aldrig bli ett omvänt E.

Det är härvaro, närvaro, smärta och tvång.

Detta hemliga som håller tingen upprätt.

 

”Och uppriktigt sagt”, tillade den gamle logikern,

medan han diskret slog kritdammet

ur händer som ingav en känsla

att i sin blyga smalhet aldrig ha smekt en kvinna,

i slutet av ett långt och svettigt bevis,

 

”uppriktigt sagt

har jag aldrig riktigt förstått

varför existens skall anses så viktig.

 

Enhörningar, imaginära tal klarar sig ändå,

och Mr Pickwick och alla hans vänner.

För att inte tala om Gud.

Det är ju klart att Stålmannen är Clark Kent.

 

Och resten tar vi vid nästa sammanträde” 

Avfallshantering

För ett tiotal år sedan blev ju Höganäs kommun ”klimatsmart” med sin avfallssortering.

Man kunde välja på olika taxor beroende på hur mycket man sorterade hemifrån.

Det billigaste alternativet var förenat med en mängd olika kärl,

som skulle tömmas vid olika tidpunkter

OCH

Det blev väldigt FULT med alla dessa tunnor…

den gamle och jag valde för en gångs skull det dyraste alternativet – den gamla vanliga tunnan!

MEN

För att vara   hedervärda medborgare började vi ändå  samla tidningar, glas,metall och plast för vidare befordran till deponier, när vi ändå hade vägarna förbi.

Det hade ju sina belöningar även materiellt:

Se

DYGDENS BELÖNING:

När vi idag åkte till avfallsdeponin med våra tidningar och flaskor fann jag i inkastet för tidningar denna bok:

”Sången från Ogura

MEN

Vi har ju i  alla år samlat kompost och således kört tidningar, flaskor etc till deponi

Nu när jag är ett ensamhushåll blir det ju nästan inget över till tunnan!

OCH

Nu har jag äntligen blivit färdig att reducera mitt abonnemang

(istället för 4290:- betaler jag  bara 1875:- per år!)

De 200:- i månaden jag sparar skänker jag i stället till

Svenska Kyrkans Matkasse

Det har jag lärt mig av Stefan Einhorn

Båstadutflykt:1

Så var det dags för käre kusinens vernissage i Båstad

Här poserar hustru Gunnel framför den äldsta tavlan (70-tal)

 Ronnebyborna saknades på grund av snöhinder

MEN

annars var släkten väl representerad

liksom även gamla kollegor,

Jag konstaterade att  färgskalan har blivit ljusare med åren…

OCH

Redan första dagen hade flera verk sålts!

Således en lyckad öppningsdag

 Skynda fynda före den 3 mars!

Feel-good book

När jag kring 2005 upptäckte Alexander McCall Smith´s böcker om  ”The no 1 Ladies Detective Agency”  inköpte jag en presentförpackning  (som blev en julklapp…)  med de tre första.

2008 bloggade jag efter att ha läst nr 2

Tears of the giraffe

NU

har jag slutligen avverkat den tredje.

”The Miss Marple of Botswana” har tydligen New York Times Book Review kallat henne, Mma Ramotswe. Denna bok är litet ”stillsam” så till vida att det inte händer något sensationellt. Det hindrar inte att det finns bekymmer.  Den tilltänkte maken, Mr J.L,B. Matekoni, ägare till Tlokweng Road Speedy Motors ligger mest hemma och bryr sig ej alls om firman där de två sorglösa lärlingarna är helt utan  stöd och ledning. Detta upptäcker Mma Ramotswe just som hon är i färd medatt, inför bröllopet, omorganisera deras tillvaro, ta till vara deras fastigheter och affärsverksamheter på ett mera rationellt och ekonomiskt sätt.

Sekreteraren Mma Makutsi blev ju i bok nr 2 utsedd till ”assistant detective”. Nu blir hon dessutom utsedd till ”assisten manager” för att sköta bilfirmans ”paperwork”.

Hon sätter igång, samtidigt som Mma Ramotswe, genom studium i en biblioteksbok diagnostiserar  Mr J.L,B. Matekonis tillstånd som en depression.

Mma Makutsi tar driftigt hand om inte bara bokföringen utan  ruskar också liv i lärlingarna – bilverkstaden lever upp –  Mma Ramotswe får en uppgift av en av toppolitikerna i staden som gör att hon måste lämna staden någon vecka. Då kommer det in ytterligare en client som vill ha skyndsam hjälp som  the assistent manager Mma Makutsi får ta hand om själv – att utröna den moraliska halten hos deltagarna i årets skönhetstävling Miss Glamourous Botswana….

Stilla och försynt löser de två damerna sina uppgifter – samtidigt som vi får en initierad inblick i Botswanas klimat och sedvänjor.

Den röda tråden i boken får mig att tänka på Stefan Einhorns ” Konsten att vara snäll”, dvs hur Damerna genom att få föremålen för sina utredningar att ändra inställning, öka tilliten – löser  ”problemet”

Denna bok var nr 6/2013!

 Ingemar Karlsson här i samspråk med ordf Stig Ewldson

I tisdags började vårsäsongen för Föreläsningsföreningà.

Först ut var Ingmar Karlsson som talade om  ”Europa eller Eurabia”,

 – dvs om somligas farhågor att ”europeerna”,

på grund av de muslimska invandrarnas höga födelsetal,

om några generationer skulle vara i minoritet i Europa.

Den gamle spanade tidigt in Ingmar Karlssons stillsamt resonerande artiklar

om den polariserade konflikten mellan olika folkgrupper och religioner i Mellanöstern.

Tack vare honom (dvs den gamle) har jag följt IK:s försök att klargöra  den historiska bakgrunden, sedan 2600 år!, till  både maktförskjutningarna i Mindre Asien,  Palestinkonflikten

OCH

 nu även till det som händer i Syrien.

Jag köpte den här boken-

– återkommer med recension.

Nytt

Att vi var vid Hyllinge skola vecka 8 var inget NYTT

Ej heller att det var vinterväder.

MEN

Att det var så GLAShalt att det var fara för liv och lem

Att KARTAN var nyritad

OCH

Att detta föranledde HD att skicka dit ett reportageteam alias HD24

var ju en nyhet!

Det är inte mycket skog i Hyllinge

MEN

Där den finns är det mest typ urskog.

Jag återkom, mig själv ovetandes, till TC med mössan full av kardborrar!

Försiktighetsåtgärder med spikskor och stavar förhindrade lekamliga missöden!