Höstplanering

Nu gnyr Lovisastormen * utanför – dags att strukturera höstens läsande.
* Från SMHI:s websida :
Idag onsdag 25:e augusti har Lovisa namnsdag. För ca 40 år sedan myntades bland meteorologer begreppet Lovisastorm. Det hade nämligen visat sig att runt detta datum satte de första höststormarna igång.

Av de 8 böcker som fanns på min lista i maj har jag avverkat fyra. Som vanligt har jag ju läst betydligt flera som t.ex (för omdömen klicka på Recension)

Wolf of the plains

Nils Larsson i Tullus

My early life

Italien då

Nu i augusti har det varit något sämre väder, och inget vidare TV-program samtidigt som jag inte känt mig redo för de STORA projekten, utan småplockat litet på nattduksbordet:
I samband med att jag läst i Lärdomens Lund har jag blivit sugen på att läsa om Frans G Bengtssons Essäer, i synnerhet sedan jag läst denna understreckare , som jag fiskat fram ur mina högar med gamla SvD.

Sedan fick jag på min födelsedag två böcker att ”tugga”:

Steve Sem-Sandberg: De fattiga i Łódź

OCH
Plutarchos: 5 biografier.

Det som står närmast i tur, tillsammans med Frans G:s essäer och Lärdomens Lund är att avsluta Europas ungtid.

MEN

Just nu är min kvällslektyr : Om skönhet av Umberto Eco. Det är en väldigt vacker bok, ur vilken man endast kan läsa en 5-6 sidor åt gången,.Den består av bilder och reproduktioner i vidunderliga färger och en sådan där härlig papperskvalitet…, men också citat från Platon, Euripides, Sapfo, Winckelmann, Xenofon, Nietzsche Hrabanus Mauros etc.

Läs den spännande fortsättningen
Det tänker i varje fall jag göra!

Paraboliskt skifte

2010-0826 kl 09.57

den gamle hade ju insupit ett glödande fotbollsintresse med modersmjölken. Därför var det självklart för oss att kosta på parabol och Canaldigitalkontrakt när Premier League – matcherna flyttade över dit från TV4 1997!

MEN
Tempora mutantur …
Så sent som den 18 juni hade jag ingen AAAning om att till hösten är det inte de som har rättigheterna!
Jag missade höstpremiären
MEN

IDAG blir det Man.United – West Ham kl 18.25
OCH
I morgon Liverpool – West Bromwich kl 15.55

Intet nytt sker under solen (Pred.1:9)


” Vad som har varit är vad som kommer att vara, och vad som har hänt är vad som kommer att hända; intet nytt sker under solen.”

kom jag att tänka på när jag tog del av dagens AH:

SKIFTE
Fullmånen lyfter sin sköld i den mörknande kvällen
och päronen svullnar till mognad, storpolitiken
är stingslig och hektisk, åskregnet piskar ibland.
Randiga getingar bygger i uthusets tak,
vassen begynner sin blomning, teaterfolket
samlas ånyo och börjar en ny säsong.
Gräshoppan spelar i gräset, och gulnade blad
faller ett efter ett ur lövverkets grönska.
Semestern är slut för de flesta.

Varvet kring solen 1959

Lärdomens Lund

Denna bok, publicerad 1985, har väl sedan dess, i 25 år, funnits i vår ägo, och placerats bland böcker som jag skall läsa när jag får tid!
Sedan hände det sig att Födelsedagsbarn 6 när han gick sista året på gymnasiet, började uttala alltmera intresse för en studietid i LUND så jag tog fram den : en lämplig födelsedagspresent!

2008-08-07
LUND verkar vara en spännande plats!

MEN
Jag tänkte:”Det är nog bäst att jag läser den själv först!”
OCH

Den visade sig vara väldigt intressant; samtidigt som den är detaljrik och faktaspäckad – inget man läser ut i en handvändning precis.
Den 12 juli d.å. når mig från den stolte fadren denna

Kungörelse: Erik har blivit antagen till civilingenjörsutbildning i bioteknik vid Lunds tekniska högskola.

Sjungen o. spelen o. jublen o. klappen i händer!

Han är sedan igår på plats!

Jag planerar att överräcka boken den 4 oktober:

”Som portalfigurer till romantikens epok i Lundauniversitetets historia står en värmlänning och en skåning: Esaias Tegnér och Carl Adolph Agardh. En meningsfull slump ordnade det så, att de skrevs in som studenter samma dag i universitetets matrikel:
den 4 oktober 1799.”


Erik, överst på Akademiska föreningens trappa 2007.

Akademiska föreningen invigdes 14 maj 1851.

Det nybyggda tegelhuset blev centralpunkten för nya decenniers, för ett helt århundrades studentliv. Nu startades på allvar lördagssoaréerna med sång och föredrag, tidiga föregångare till nutidens studentaftnar. I stora salen spelades studentfarser liksom andra sceniska framställningar. Samma sal blev lokalen för de festarrangemang som avlöste vardagarnas studiemöda – vi närmar oss den epok som Strindberg kallade jubelfesternas tidevarv. Inom Akademiska föreningens ram återupptogs den nordiska fest för fädrens minne med tungt fornnordiskt ceremoniel, som första gången firats 1845. År 1853 infördes på förslag av Gustaf Ljunggren en fest till Karl XII:s minne med tal, sång och fackeltåg. Tre år senare firades för första gången Tegnérfest den 4 oktober, på dagen för Tegnérs inskrivning vid akademin, med sång vid statyn och ett leve för hans minne. Till festen knöts – som tidigare nämnts – från 1868 ett hälsningsgille för de nyinskrivna studenterna med sång och tal. Redan på det första hälsningsgillet sjöngs den av Fredrik Andersson författade novischvisan, välkänd för många generationer av Lundastudenter.”

Novischvisan:
Melodi: Fredmans sång nr 27 (”Ur vägen för gamle Schmidtens bår)

:/: Novitier, novitier! I dag är dagen glad! :/:
Jag hälsar er alla, kamrater och bröder,
som kommit från öster, från norr och från söder
:/: och väster, och väster, välkomna i vårt lag! :/:

:/: På många, på många slags banor vandren I. :/:
I skolen bli präster, magistrar, jurister,
ocgh läkare, bergsmän – men kameralister
:/: det kunnen, det kunnen I nu ej längre bli. :/:

:/. Till Kuggis, till Kuggis, ett fast förskräckligt hus, :/:
I bören så flinkt på lektionerna löpa
ty I ären talgen, varav man skall stöpa
:/: med tiden, med tiden de klara lärdomsljus. :/:

:/: Men aldrig, men aldrig lektioner – hören I – :/:
och inga kompendier nånsin Er säga,
hurledes man skall rationellt gå till väga
:/: för att man, för att man en god student skall bli. :/:

:/: Den läran, den läran, som ganska viktig är, :/:
hur sången och glädjen och skämtet och gamman
med visdomen trivas förträffligt tillsamman,
:/: den kunnen, den kunnen I endast hämta här. :/:

:/: Här glömmas, här glömmas förtreter och besvär. :/:
När dagen igenom man ärligt har pluggat,
och visdomens frön noga skalat och tuggat,
:/: och svalt dem, och svalt dem, man sköljer ner dem här. :/:

:/: Välkomna, välkomna, novitier än en gång. :/:
På Kuggis stå visdomens skatter att vinna,
men här bland kamraterna skolen I finna
:/: studentliv, studentliv med allvar, skämt och sång. :/:

Text: Fredrik Andersson. Sjöngs första gången vid det allra första Hälsningsgillet på AF 1868. Kuggis = öknamn på Nya Akademin, den byggnad där man tidigare avlade inträdesprov till universitetet.

The same procedure…

Så var det dags för oss tre änkor att ännu en gång kalasa på left-overs från sommarens festligheter! Pièce de résistance på våra sommarsläktkalas sedan trettio år är

Carl Butlers laxpaté.

5-6 personer
1/2 kg benfri lax
2 ägg
4 dl vispgrädde
1 knippa dill
1 tsk engelskt senapspulver
1 1/2 msk vinäger
1 tsk salt
1/2 krm cayennepappar

Skär laxen skinn och benfri
Sätt ugnen på 175°
Finhacka dillen
Kör lax, grädde, ägg, senapen utrörd i vinägern, dill, salt och peppar i mixer tills allt är finfördelat.
Hälles i patéform som rymmer 1 1/2 l
Lägg på lock eller täck med aluminiumfolie (gör andningshål)
Baka i ugnen i vattenbad 1 tim 10 min (=70 min)
Servera rumsvärm gärna med gurksallad.

ELLER

Kan göras i förväg flera veckor, men fryses då obakad! Detta för att inte bli ”grynig” som den lätt blir om den fryses gräddad.
Tinas väl före ugnsbakningen så att tiderna stämmer

MEN
Vi änkor håller tillgodo med även lätt gryniga patérester!
OM
Den sköljes ned med lämplig dryck!

Upprensning

Jag håller så sakteliga på att reducera antalet halvlästa böcker!

Jag tyckte ju mycket om 2009 års sommarföljetong i SvD: Maskarna på Carmine Street av Håkan Nesser. Följden var att jag beställde ytterligare en bok av honom, när den hösten 2009 kom i pocket: Berättelsen om Herr Roos.

MEN

Av någon anledning grep den inte tag i mig. Den har för lågt tempo. Det är nog avsikten förstås, att beskriva hur denne Herr Roos lever ett fullständigt händelsefattigt liv, ringaktad och fullständigt missförstådd av sin omgivning inklusive sig själv tills…

När jag någon gång efter hälften av de 500 sidorna börjar ana oråd: ”Nu kommer något otrevligt att hända!”, tappar jag lusten – eller snarare är det häftigare alternativ som yppar sig.

MEN

Nu när sommaren lider mot sitt slut och alltfler regniga eftermiddagar infinner sig sätter jag en ära i att ”rensa upp” bland det halvlästa.
OCH

Så är den läst : HN är alltid läsvärd – men ingen av hans bättre tycker jag.

Läs också SvD.s recension

Utveckling

ELLER

Från vevgrammofon till Youtube!
Jag har ju i länken ovan berättat om mina föräldrars första möte.
Vevgrammofonen ifråga fanns under 40-talet hos min mormor på torpet.

När min mormor dog 1976 tog jag hem den – den finns nu här i Viken på vinden, med tillhörande skivor!

MEN

Redan 1957 hade den gamle och jag skaffat oss en kombinerad radio och skivspelare – Det blev 45-varv och sedan LP- skivor.

På 70-talet kunde vi kosta på oss en Hi-Fi anläggning med högtalare och en kvalitetsskivspelare.
När CD-skivorna på 80-talet tog över, kunde man hitta kg-vis med gamla fina LP- skivor med klassisk musik på diverse loppmarknader –
något som den gamle och jag utnyttjade.

Det är åtskilliga eftermiddagar vi suttit och njutit av att lyssna på Jussi Björling, Elly Ameling, Amadeuskvartetten, Henryk Szeryng, Emil Gilels, Furtwängler och von Karajan för att nämna några.När det gäller den lättare repertoaren har den ju fram till den gamles bortgång varit mera live!

Det här med YOUTUBE har för mig varit en välsignelse!
NU
har jag (förhoppningsvis!?)
lärt mig att lägga ut en musikvideo DIREKT:

Jag börjar med en visa som i Hälsingborg på fyrtiotalet sjöngs mer än Taube och Bellman!
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden.

100-årsfirande

Vi läste i HD om Lerhamns byalags firande av stationshusets vid Krapperup 100-årsjubileum.

Höganäs – Mölle järnväg:
Ur HD:
Efter att badlivet och semestrandet hade ökat på Kullaberg och i synnerhet i Mölle utvecklades traktens turistnäring. En järnväg mellan Höganäs och Mölle anlades 1910 för att tillgodose den alltmer ökande tillströmningen av badgäster. Semesterorten Mölle utvecklades i och med järnvägens tillkomst och turisternas tillströmning. Stationshuset i samhällets södra del byggdes under tidigt 1900-tal. Krapperup fick ett eget stationshus. Det byggdes 1910 i Wienerjugendstil med gul putsfasad. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Stationsbyggnaden försågs med vänthall, biljettförsäljning och stinsbostad. Strandbaden som också hade ett hotell och blev en något enklare badort på 30-talet, fick en station längs linjen. Stationshuset är en spegelvänd kopia av Krapperups stationshus. En sammanhållen villabebyggelse, varav en stinsbostad, växte fram kring stationshuset. Järnvägsbolaget Höganäs-Mölle gick i konkurs redan 1914 men fortsatte drivas i statlig regi fram till 1963.

Första gången jag kom i kontakt med denna järnväg var via Kullavisan. Den fanns med i min sångbok från Helsingkrona nation och sjöngs med friska tag på IS Kullens midsommarfester på 70-80-talet! Då var det kutym att när refrängen sjöngs, man skulle kroka i arm och gunga, varannan rad åt motsatt håll.

När vi hade DODR här på Björkerödsgårde 2004 ingick den i sånghäftet:


Klicka för viss förstoring!

Texten utgör ett intressant reportage från on dit i Kullabygden 1910
Prinsen är t.ex prins Carl:

” Morbror var en ytterst originell man. Sedan han våren 1906 förlist med sitt fartyg, barkskeppet ”Jupiter” vid den beryktade skeppskyrkogården Salvorev utanför Fårö, gick han i land för gott. Lyckligtvis räddades alla vid skeppsbrottet – det var bara den fina dockan inköpt i England för min mors räkning som följde fartyget i djupet. Signalflaggorna lyckades dock Morbror plocka med sig. Dem fick han god nytta av hösten 1906, för då besökte prins Carl Brunnby, skjutsad dit i bil (Den första bilen i Brunnby.) av friherre Nils Gyllenstierna. Prins Carl hade köpt Stubbarps slott för 60.000 kronor, men när han vid besöket närmare granskade slottet, insåg han, att det skulle bli för dyrt med alla reparationer. Han sålde i sin tur slottet till grevinnan Augusta Lewenhaupt.

Turist i Malmö:3

För att inspektera det riktiga Gustav Adolfs torg gick jag vidare på Södergatan. Då passerade jag på höger hand ytterligare ett gammalt hus: Flensburgska huset. Här fanns bl.a. en riktig gammaldags skomakare inrymd. Malmö stads Kulturkansli huserar på andra våningen.

Gustav Adolfs torg var en besvikelse. Påminde mest om Stalinallee…
Inte såg jag till någon kungastaty heller
Väl inne på Wikipeda blir jag varse att det är Gustav den fjärde Adolf som namngett torget…
Visserligen
finns det en plantering
MEN
Baltzarsgatan verkar man ha bra mycket roligare!
När jag sedan tog mig tillbaka till stationen hittade jag det här:
Teatermuseet visade sig vara stängt både för att det var sommar och dessutom Måndag.
Om det blir någon mer Malmöresa inom kort lockar det till besök.
Snipp snapp snut – nu var besöket i Malmö
SLUT

Turist i Malmö:2

Förr när vi kom till Malmö med tåg, skulle vi som regel till Stadsteatern och gick därför raka vägen fram via torget. Idag noterade jag särskilt att man bevarat och fräschat upp de gamla reklammålningarna från tidiga 1900-talet.

Close-up *
Residenset har jag alltid tyckt vara ett vackert hus

Gustaf Adolfstorg i Malmö talas det ju ständigt om på Syd-Nytt så där trodde jag att jag var
MEN
När jag närmre studerade statyn visade det sig att den föreställde
Karl X Gustaf!
Jag var på Stortorget…
OCH

När jag gick runt Karl X Gustafstatyn skymtade jag en massa uteserveringar, och befann mig plötslig på Lilla Torg som jag inte haft en aaaning om att det fanns. Det här var ju vid 10-tiden så det fanns bara en massa turister som jag, t.ex. de här tre damerna som fotograferade varandra. Jag erbjöd mig att ta en bild av dem tillsammans – något som den gamle och jag lärt oss av en japan framför Fredensborgs slott! Vi talade engelska. När jag frågade varifrån de kom visade det sig att de var från Brasilien….

Jag tittade in en sväng i anrika Apoteket Lejonet.
Det har efter privatiseringarna stannat kvar inom Apoteket AB.
”I slutet av 1800-talet ansågs Apotek Lejonet vara ett av Europas allra största apotek, ja nästan lika sort som det Kejserliga Apoteket i Moskva.”
När jag nu kom ut för vidarebefordran till det riktiga Gustav Adolfstorg föll ögonen på denna skulptur
Den fick mig att tänka på dessa hästar i Västerås

Under länken till Apoteket lejonet fick jag besked om
*Apoteket Lejonets reklammålningar

År 1900 målades de första reklamskyltarna på Apoteket lejonets fasad. John Tesch, som var apotekare och ägare av ”Teschska palatset ” gjorde som många andra husägare i den växande staden mot slutet av 1800-talet, han lät använda en brandgavel som reklamplats för stadens affärsidkare och på så vis få in reklamintäkter.
Upp till åtta lager av reklam hann det bli innan väggen målades över 1914. Övermålningen flagnade och var på 1990-talet i så dåligt skick att de gamla lagren av reklam hotade att försvinna.

De flesta av stadens fasadmålningar är nu överbyggda eller övermålade, men denna vägg som återskapades 1994 till ursprungligt skick står som ett monument över gammal reklamhistoria.
Det är troligen den enda helt återskapade reklamfasaden i Europa och har blivit ett kärt blickfång i hjärtat av Malmö.