Åskväder

När jag igår åkte buss ner till Jollen för att deponera, hamnade jag, gående,

på hemvägen

i ett rejält åskväder

Det drog snabbt över

MEN

åtföljande regn varade desto längre.

Jag blev ordentlig blöt, men det var tillräckligt varmt och vindstilla för att jag inte

skulle lida alltför mycket!

Wagner IV: Slutet

Slutligen är den utläst.
En storartad läsupplevelse!
Det är dottern Erica, som valt ut kommentarer av TM om Wagner alltsedan 1902 till 1951
i brev, tidningsartiklar, essäer etc.
Det är ju ett enastående fall, ett ämne  för sträng intellektuell kritik (detta måste erkännas gång på gång) – denna förening av diktare och musiker, där båda egenskaperna ovillkorligen förlorar sin rena karaktär och blir något annat än de brukar vara , i större eller mindre skala. Wagner var musiker som diktare, och diktare som musiker. Hans förhållande till dikten var tonsättarens; musiken tvingade hans språk tillbaka till ett primitivt stadium, och utan musik är hans dramer ofullgångna dikter, och hans förhållande till musiken var inte rent musikaliskt utan litterärt i den meningen att det bestämdes av musikens andliga och symboliska innehåll, dess suggestiva mening och betydelse.”
 
OSV,OSV;
Thomas Mann är  ju nittonhundratalets store tyske berättare –
med underbara verk som Buddenbrocks och Bergtagen
Baksidestext:
—  Är det en bok om Richard Wagner eller om Thomas Mann vi har framför oss? I varje fall kan den läsas på två sätt: som en utomordentlig Wagnervärdering där beundran sammanvävs med kritik, eller som en samling ännu knappast uttömda dokument till Thomas Manns inre biografi. Båda läsarterna ger en gripande föreställning om hur fascinerad han var av Wagners verk, en förtrollning som han aldrig förnekade, inte ens i faser av skarpaste ogillande. Vad som här samlats vittnar både om den konstinstinkt och konstnjutning han vunnit genom musikern och teatermannen (vars teorier han förkastade), och om vilken kritisk distans – till denne andre ”trollkarl” – han förstod att bevara som konstnärlig och etisk uppgift.
En STOR liten BOK!

Wagner:III

Denna bok är på endast 146 sidor men är djupt analyserande á la Mann, så den tar sin tid. Dessutom har jag ju haft sommarfrämmande, som gjort utrymmet för seriöst läsande litet. Nu när 2/3 sommargäster åkt hem,och det börjat regna tar jag nya tag.Jag har hunnit till sidan 78.”

EX ” I vissa officiella böcker om Wagner hävdas på fullt allvar att ”Tristan” skulle vara opåverkad av Schopenhauers filosofi. Detta röjer en besynnerlig omdömeslöshet. Det ärkeromantiska förhärligandet av natten i detta upphöjt morbida, förtärande och underfulla verk – präglat av djup insikt i romantikens dunklaste och sublimaste mysterier – är visserligen inte något specifikt schopenhauerskt. De sinnligt-översinnliga intuitionerna i ”Tristan” kommer längre inifrån: från den hektiske Novalis som skriver: ” En förbindelse som ingås även för döden är ett bröllop som ger oss en maka för natten. Kärleken är ljuvast i döden; för den älskande är döden en bröllopsnatt, ljuva mysteriers hemlighet

OSV,OSV;

Sista dagen

Sista dagen av Vikenbesöket ägnade vi oss åt Höganäs hamn

Vi gick ut på den södra piren

där ju ”Handen” finns

Moa hade under det ivriga klättrandet skadat skenbenen,

Oskar har ju en stillsammare natur…

Sedan gick vi på Hamnkrogen och åt lunch.

Det var väder för att sitta ute!