Siste november

..än en gång:

Siste november, Karl XIIs dödsdag,var efter ”siste april”och 4 oktober  ”Hälsningsgillet”, studentkårens stora högtidsdag. Under vår tid på 50-talet  var det mest en oskyldig ”akademisk folkfest ” – jag tror inte de flesta av deltagarna på dansen i Akademiska föreningen var medvetna om vem som var  festföremålet, det betraktades bara som en lämplig terminsavslutning.

Karl XII-firandet i Lund har gamla anor. Firandet av hans dödsdag hölls årligen (med vissa avbrott) den 30 november från 1853 fram till 2007. 

den gamle

 var ju fortfarande aktiv i sin simkarriär

OCH

på ”Siste november”- firandet 1961 utnämndes han till

Kårens Starkaste Vattuman

ooch presenterades en korkskruv till åminne.

Numera , särskilt om förste advent redan inträffat är jag i full gång med julfirandet!

30 november 2007

30 november 2016

1ste advent

Traditionsenligt

gick jag i kyrkan

Det var närmast utformat som en  musikgudtjänst

Bäst gillar jag att få utbrista i Psalm 108:
Var glad, var glad, var glad i din herre och GUD.
Var glad, var glad och hylla din konung och GUD
 
som ju återkommer tre gånger!

 

Högmässan hade börjat kl 14.00

denna vy mötte mig på hemvägen kl 15.42

Grandios jullunch

The same procedure:

Årets jullunch på Grand i Lund gick av stapeln igår

När vi samlades kl 12.00 blev vi varse att våra sommargrannar också var där!:

Det visade sig att det var Inger Westessons 85-årsdag!
÷
Vi var en något reducerad skara sedan äldste sonen på grund av iråkad vinterkräksjuka
 fått kasta in handduken!
MEN

damerna ser precis så glada ut som vi  var
MEDAN

herrarnas fotografminer

INTE
rättvist återger den uppsluppna stämningen!
GTM=
Gott, Trevligt och Mysigt
Dock hade vi också en animerad diskussion om Pytagoras och Musikteori
fullsizerender
samt gladdes åt ett nytillskott i kretsen

Årets sista!

Igår var det så dags för årets sista torsdags konsert

Dirigent var kanadensiske Bramwell Tovey

som mycket fängslande berättade om de tre musikinslagen.

Även om Thorleif Thedéen
gjorde en fantastisk insats i Sjostakovitjs Cellokonsert nr 2
var för mig den största behållningen
Anton Bruckners Symfoni nr 6 A-dur!

Till Förruttnelsen

När jag nu går omkring i min trädgård erinras jag osökt om Stagnelius´ dikt:

TILL FÖRRUTTNELSEN

 Förruttnelse, hasta, o älskade brud,

    att bädda vårt ensliga läger!

Förskjuten av världen, förskjuten av Gud,

    blott dig till förhoppning jag äger.

Fort, smycka vår kammar — på svartklädda båren

den suckande älskarn din boning skall nå.

Fort, tillred vår brudsäng — med nejlikor våren

    skall henne beså.

÷

 Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp,

    förkväv i ditt famntag min smärta!

I maskar lös tanken och känslorna opp,

    i aska mitt brinnande hjärta.

Rik är du, o flicka! — i hemgift du giver

den stora, den grönskande jorden åt mig.

Jag plågas häruppe, men lycklig jag bliver

    därnere hos dig.

Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm

    oss svartklädda brudsvenner följa.

Vår bröllopssång ringes av klockornas malm,

    och gröna gardiner oss dölja.

När stormarna ute på världshavet råda,

när fasor den blodade jorden bebo,

när fejderna rasa, vi slumra dock båda

    i gyllene ro.

÷

(Erik Johan Stagnelius, Strödda dikter efter tiden omkring 1818)