Bayeux-tapeten II

Edvard Bekännaren(1003-66) var mest intresserad av det religiösa.

”Edvards samhörighet med normandiska gunstlingar frustrerade både den saxiska och danska adeln, vilket eldade på det växande antinormandiska åsikterna framförda av Godwin, Earl of Wessex som blivit kungens svärfar 1045. Godwin utvisades i september 1051, men han återvände med en armé följande år för att tvinga kungen att ge honom hans titel tillbaka. Godwin dog 1053, men hans son Harald erövrade ännu större områden och intog tronen i januari 1066 vid Edvards död.


”Edvard hade gift sig med Edith av Wessex 23 januari 1045, men han vägrade dock att fullborda äktenskapet av religiösa skäl och blev därför barnlös. Hans släkting Vilhelm av Normandie, som hade besökt England under Godwins exil, yrkade på att den barnlöse Edvard hade lovat honom tronen”

 —-

Vid Edvard Bekännarens död 6 januari 1066 hävdade Harald  Godwinsson att Edvard på sin dödsbädd lovat honom kronan och fick Witenagemot (rådet av rikets betydande män) att godkänna honom för kröning, något som ägde rum följande dag.

 HIC VENIT NUNTIUS AD WILGELMUM DUCEM

HIC WIDO (=Guy) ADDUXIT HAROLDUM AD WILGELMUM NORMANNORUM DUCEM 

Åren före Edward B:s död var det ett väldigt kringseglande över engelska kanalen där de framtida rivalerna om engelska kronan umgås mer eller mindre fredligt. En viktig deltagare i dessa förvecklingar är greve GUY av Ponthieu; 1064  strandade Harald utanför Guy:s kust, räddades av Guy, men skickades därefter till hovet i Normandi

HIC NAVIS ANGLICA VENIT IN TERRAM WILLEMI DUCUS

dvs Wihelm får bud om att Edward dött och Harald krönts som efterträdare.

HIC WILLEM DUX IUSSIT NAVES EDIFICARE

Det finns en hävdatecknare, Guillaume de Poitiers, som citerar Wilhelm :” Ej heller vil mangel på skibe hindre os, for vi skal meget snart nyde synet av en flåde… Krig vindes ikke ved antal, men ved mod.”

Berättelsen av invasionsföretaget är minst lika spännande och chansartat som D-Day!
Redan den 12 augusti  1066 ligger flottan klar –
MEN
Vinden är ogynnsam.
Dessutom utbryter efter en månad ut en storm så de måste  styra österut in i en vik för skydd.
Maten börjar ta slut – både till män och hästar
DOCK
Den 27 september blir de plötsligt sydlig vind och man tog omedelbart chansen.
Det uppskattas att det var 450 skepp med  7000 män, adelsmän, riddare meniga, hantverkare, förplägningsfolk, präster, hästskötare och ca 2000 stridshingstar…
 
Den engelske militærhistoriker, oberstløjtnant Charles H.Lemmon, der har beskftigt sig ingående med den normanniske invasion og slaget ved Hastings, har bl.a. foretaget en nøje analyse af tidspunktene i forbindelse med inskibningen, overfarten, og landgangen ved Pevensey. Han meddeler, at solen på afsejlingsdagen gik ned kl 17.34, og att en seks dage gammel halvmåne forsvandt 21.15. Af hensyn til tidvandet har det varit nødvändigt at være i rum sø kl 18.30. Kl 6.04 næste morgon stod solen op. Vind och vejrforhold synes at have været ideale og flåden nåede den engelske kyst vid Pevensy kl 8.30.
 
Inte har jag förstått att de korsade Kanalen på NATTEN! 
 
De hade ju betydligt mera tur med vädret än Napoleon 1812! 

MILITIS FESTINAVERUNT HESTINGAM UT CIBUM RAPERANTUR.
Soldaterna skyndar sig genast till Hastings för att proviantera…
Kun to skibe gik tabt under vejs…

Följ den spännande fortsättningen!

2 svar på ”Bayeux-tapeten II

  1. Detta är en väldigt spännande artikelserie som jag ser mycket fram emot?
    Ju mer man läser om tapeten desto fler frågor ställer man sig.
    Vem kommer på att göra en tapet som är 70 meter lång? Hur var den tänkt att betraktas? Det fanns väl knappast några rum på den tiden som var 70 meter långa? Varför valde de att göra ett broderi, och inte något på pergament eller papper? (Eller en fresk?)
    Och vilket händelserikt år 1066 var! Harald Hårdråde var ju också vid Stamford Bridge och försökte ta sin beskärda del av de engelska öarna.

    Jag hade faktiskt ingen aning om alla släktskapsförhållanden. Skriver du att alla huvudpersoner var släkt med Sven Tveskägg på något vis, och Hastings var någon slag kusin-uppgörelse?

  2. Många av de frågor du ställer finns det svar på i boken T.ex om ”rummet” och materialet. Rummet är Domkyrkan i Bayeux som invigdes 1077 av biskop ODO som var Wilhelms halvbror. ”Tapeten” hängdes runt kyrkan, i stället för muralmålning . ”verdens ældste tegneserie”.
    När Wilhelm landade var Harald uppe vid York och sysslade med Slaget vid Stamford Bridge. Det var den tredje ”kusinen” Harald Hårdråde, kung av Norge, som också ansåg sig ha arvsrätt till England, bl.a. via sin syster Edith som var Edvard Bekännarens änka!
    Harald Godwinsson fick bud om landstigningen just som han besegrat Harald Hårdråde, som dödades i slaget. Den 1 oktober fick han bud om att Wilhelm landstigit, gick i ilmarsch till London, och redan 14 oktober var det dags för nästa batalj… (utgången var nog beroende av att hans trupper var utmattade…)
    Knut den store var son till Sven Tveskägg, och gift med Emma, Wilhelms fars faster…
    ALLT detta och mer därtill får du svar på när boken nu kan flyttas över till Svanegatan – så du och LISA kan studera den, innan den reser upp till Eskilstuna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.